Vad arg man blir när saker och ting inte går som man tänkt sig, speciellt när allt känns solklart och så snubblar man på mållinjen så att säga. Det känns förbaskat tråkigt och jobbigt. Jag har haft sådana tillfällen den här veckan... inte kul alls, men nu när jag har fått sova lite på saken och börjar se lite längre än vad näsan räcker så blir det kanske inte så tokigt ändå. Jag får göra några omprioriteringar, så kommer det här att bli ganska bra ändå. När vår Herre stänger dörren så öppnar han ( ja, för mig så är Gud en han... ) ett fönster.

                     Ikväll var det körövning med bästaste kyrkokören... vi har tragglat Bruckner och så ett nytt lite halvkrångligt stycke som också ska sjungas när vi sjunger Bruckners mässa. Jag måste erkänna att jag rösten kändes trött och torr idag... det var en större utmaning än vanligt att komma upp i de där riktigt höga tonerna... som det är minst sagt en hel drös av i de här musikstyckena. Min söta mamma säger att hon får ont i stämbanden bara av att lyssna på första sopran-stämman.  Hi hi hi hi!
                     Nästa gång är det min tur att ha med nått gott till fikat.... någon som har nått bra förslag på vad man kan ha med sig? Ska jag fega ur och köpa nått färdigt eller ska jag slå på stort och försöka mig på att baka nått själv? Hmmmm....

                     Nä, nu blir det Big Bang Theory innan det är dags att hoppa i bingen...
                                                  Natti natti världen!