Idag monterades byggnadsställningen utanför mitt vardagsrumsfönster ned, fasaden är målad och panelen bytt då det fanns delar av den som inte direkt höll måttet. Snyggt blev det och jag har fått tillbaka min utsikt igen. Känns bra!

                    Dagen har spenderats delvis på altanen läsandes Kristina Ohlssons nya deckare Davidsstjärnor (Kepler blev jag färdig med igår kväll... eller natt om vi ska vara riktigt ärliga.), delvis på framsidan borstandes hundarna, trapphäng med dem samma och kaffedrickande med familjen. En liten siesta eller vad man ska kalla det på soffan också, rena balsamet för själen. Trädgården har ett antal fruktträd, äppelträd av olika sorter (många av dem är gamla) och så två.. eller ja, ett päronträd (det andra har så att säga gjort sitt). Det kommer att bli gott om äpplen i år, så som förra året och jag får väl erkänna att jag har smakat på några äpplen... lite sura fortfarande (men fullt ätbara) så de kommer nog att behöva nån vecka till kanske. Sen blir det väl till att plocka äpplen i ren förtvivlan.

                   I morgon blir det fika på bästaste Ebbas fik i Helsingborg tillsammans med S och T! Ska bli jätteroligt att ses igen men synd att E inte kan vara med eftersom hon är ute på andra äventyr. Håller en tumme för dig bruden! (och för K också!! ) Vi får ta igen den här fikan senare... tillsammans med lite shopping kanske. 

                    Nä, nu ska jag återvända till min bok, jag har nästan kommit halvvägs och den är riktigt spännade redan från start, precis som Kepler. Kepler har skrivit en bok till, Sandmannen, funderar på om den ska få bli min inre bokmals nästa offer... fast jag måste börja läsa nått på engelska och det rätt snart eftersom att jag har upptäckt att huvudboken i kursen är en av dem som är på engelska. Det är ju bara att inse att det inte går lika lätt att läsa teologiska faktaböcker på engeska som det gör att läsa svenska deckare. När den svenska deckaren flyter på som en porlande bäck så kan de teologiska faktaböckerna mer liknas vid sirap...