Nu känns det skönt med lite påsklov, inget plugg bara skön avslappning, läsa lite skönlitteratur, se intressanta dokumentärer på tv:n och sjunga i kyrkan. Kanske pilgrimsvandring i morgon också, men bara kanske... vädret har lovat att servera snöstorm i morgon. Inte kul att pilgrimsvandra då, nog för att man ska minnas Kristi lidande, men man ska kanske inte ta i så man spricker. Det återstår att se i morgon hur det blir. Kyrksång blir det i alla fall oavsett! Längtar redan!

                     Har haft besök av finaste brorsonen... han är bara helt underbar! Så charmig, glad och vill vara med där det händer, man får vara snabb på "avtryckarfingret" om man ska få några bilder på honom för det är full rulle hela tiden. Fasters lilla busunge! 

                     Tenta i grekiska i igår... vet inte hur det har gått, har ingen magkänsla för varken bu eller bä... det kan ha gått hur som helst. Kanske blir det omtenta kanske inte...hur det än blir så överlever jag.  Jag är ju godkänd på de första 7,5 hp av denna 15 hp -delen av grekiskan, så då ska det väl fungera att få de resterande poängen också. Efter tentan så var det efter tentan- fika med K och sedan en promenad genom Lund för att rensa tankarna lite och njuta av det härliga vädret. Trevligt sällskap, trevligt samtal och frisk luft... den kombon kan rekommenderas. Plus i kanten för att träffa "gamla bekanta" på vägen också.

                       Körlektion på eftermiddagen efter tentan, gick väl ok... förutom att jag på vissa ställen "körde som en kärring", men det har jag rättat till idag. Då var det en bestämd dam som satt bakom ratten och manövrerade bilen. På väg hem så träffade jag en gammal kollega på tåget så det blev en trevlig pratstund på tåget. Idag träffade jag en annan gammal kollega och fick en kort men trevlig pratstund. 

                     Ikväll börjar en dokumentär i 5 delar som handlar om Bibeln... ska bli så spännande att se! 

                    Ibland får man bara total kramp på människor (kan man säga så??), här om dagen satt jag och pluggade och vid sidan av mig satt en sjuksköterska och hennes kompis och pratade. Samtalet handlade om den uppståndelse det har varit kring sjuksköterskornas löner och BIVA i Lund. Självklart så ska sjuksköterskor ha betalt efter det ansvar de faktiskt har och de har en viktig plats i vårdkedjan, men när denna dam öppnade munnen blev jag då alldeles förskräckt. Hästen hon satte sig på var så hög att jag inte såg henne bland molnen. Undersköterskor är värdelösa i vården och vården skulle fungera utmärkt utan dem eftersom att sjuksköterskorna klarar allt själva. Man ska inte svära....så jag tänker inte upprepa de ord och tillmälen som susade igenom mitt huvud när jag hörde den kommentaren. Till saken hör att jag själv är utbildad undersköterska och har jobbat i vården i många år och jag måste säga att jag inte är av samma uppfattning som min bordgranne. Hennes kompis höll förstås med henne...

                     Detta "revirpinkande" hör inte hemma i vården, vi är alla där för att samarbeta för att göra det bästa för de människor som av olika anledningar behöver vår hjälp och stöd. Hur ska vården kunna fungera om vi inte kan samarbeta och att vi ser ner på varandra i de olika yrkeskategorierna. Förfärligt! Till Er som är av samma åsikt som denna sjuksköterska.... tänk om och tänk rätt!

                     Från det ena till det andra... fickparkering har varit nått som har satt fjärilar i magen på mig eftersom att det kanske är nått som kan komma på uppkörningen och det är nått jag inte har övat på sedan 1800 frusit fast... ungefär. Så idag var det dags... ut i stora staden och fickparkera... tänkte uppdatera mig lite först genom att läsa i boken om hur man gör. Den var inte direkt hjälpsam om jag säger så... håll koll på omgivningen, är det en liten ficka... backa in och är det en stor ficka så är det bara att köra in. Det var väl ungefär det jag kom ihåg också från den körlektionen. Hur som helst så var det ju bara att sätta fart... och vem fickparkerade som värsta gudinnan? Japp, jag!! Klockrent varje gång! Stolt!

                       Att läsa grekiska börjar sätta sina spår... nu blandar jag ihop bokstäverna, när jag ska skriva på svenska så dyker det upp grekiska bokstäver i orden och tvärt om, ändelser, böjningar, ord och tempus, modus susar runt i hjärnan i väntan på att hjärnkontoret ska placera dem på rätt plats. Fast just nu känns det som om hjärnkontoret helst vill ha påsklov... nästa vecka börjar stilla veckan... min vecka kommer att vara allt annat än stilla, så det känns som jag syndar lite.  Men jag tror Gud förlåter mig... det mesta av mina handlingar den här veckan är för goda saker...

                    Någon mer än jag som upplevt att de blivit så rädda/panikslagna att hjärtat nära på ha stannat?? Det upplevde jag idag. Nej, jag har inte varit nära att krocka med bilen, nästan blivit påkörd när jag korsat gatan eller nått annat dumt. Nej, det är så enkelt som att jag släpper ut hundarna på gården för att de ska få rasa av sig lite. Efter en stund så går jag ut och kollar dem eftersom att det har blivit så där tyst... tyst som när det är hyss och rackartyg på gång. När jag öppnar dörren och tittar ut, så får jag se att grinden är öppen och ingen av hundarna syns till.... PANIK!! Ungefär 2000 miljoner tankar hinner passera genom hjärnkontoret inom loppet av en millisekund. Till saken hör att vi är nära grannar med en 90-väg, varg har siktats runt knuten och tätt som oftast rapporteras det och varnas för hundnappare. På med stövlarna, jackan... få fatt i kopplen och nycklarna... och så ut...ropandes och visslandes. Inte ett livstecken från någon av hundarna... jag vågade inte gå ut på vägen och titta, för jag vill verkligen inte se någon av dem påkörda. Nu närmast kokar det nästan över i hjärnkontoret... vad ska jag göra???

                   Det visade sig att det bästa jag hade kunnat göra var att sitta i soffan och ta det lugnt.... vovvarna var ute på en promenad med brorsan. Ingen fara på taket. Jag hade bara varit så koncentrerad på det jag höll på med så jag har inte hört att han kommit hem och sedan tagit vovvarna med sig ut på en runda. PUUUH!

                    Idag har det inte blivit så många knop gjorda... för första gången på länge så har jag tagit mig en sovmorgon, varit ute ett par timmar med hundarna och mamma och promenerat vid stranden. Sedan har jag mest varit parkerad i soffan slötittandes på tv. Tack gode Gud för denna dag... jag behövde den verkligen. Nu känner jag mig rätt så fit for fight för att ta tag i grekiskan igen inför slutspurten till nästa tenta som är på onsdag nästa vecka. Nu är det bara att köra!! Flunka är inte ett alternativ! Vill helst slippa omtentor... det är stressigt nog som det är ändå.

                     Nu är kursen Lär känna din församling slut för den här gången, jag har lärt mig jättemycket och jag hoppas på en uppföljning eller nått liknande. Kanske en visning av församlingens alla kyrkor, det hade varit trevligt... speciellt för mig som verkligen ääälskar kyrkor. De är ju helt underbara, så vackra, fyllda med så mycket historia... kan man annat än älska dem. Någon klok människa lär ha sagt att om man vill få en uppfattning om en bygds historia så ska man besöka dess kyrka. 

                     Det kommer att bli en spännande höst, onsdagskvällarna kommer jag att spendera tillsammans med nästa kull med konfirmander, det ska blir så kul och spännande. Tur att de har anställda konfirmandledare som man kommer att jobba tillsammans med... jag vill ju inte lära dem nått som jag inte borde. ;-)

                    Nu är jag tillbaka... inser att det var ett litet tag sedan jag skrev nått här, jag lovar att skärpa mig. Vad har hänt sedan sist då... ?

                    Jag har varit på POSK i Lunds stifts årsmöte nere i Malmö, mycket trevligt att träffa andra POSK:are och hälsa välkommen till nykomlingarna POSK i Skivarp. Nu är alla listor spikade och klubbade så nu är det bara att tuta och köra! Förutom god mat och fika så bjöds det även på ett intressant föredrag om social ekonomi och kyrkans roll i samhället. Det pratades mycket om kyrkans projekt Santa Maria Alsike i Knivsta pastorat, wow säger jag bara! Det är ju precis så här som kyrkan ska arbeta enligt min mening! Det är viktigt att kyrkan tar plats i samhället och att kyrkan får göra det kyrkan är bra på. Sen är det viktigt också att kyrkan får göra det på kyrkans egna villkor. Det gav mycket att fundera på.

                   POSK i Landskrona har lånat idén att skaffa en Facebook-sida från POSK i Malmö, så nu har vi i Landskrona en fin FB-sida också. Den är fortfarande i startgroparna så det står inte så mycket där ännu... men det kommer. Nog om kyrkopolitiken.

                   Nu är det inte långt kvar, både kunskapsprov och uppkörning är inbokat... nu gäller det bara att hålla nerverna i styr så man inte gör nått onödigt dumt. Jag har nog inte helt fattat att det snart är över... snart håller jag den berömda lappen i handen. Känns... overkligt på nått vis. Men samtidigt kommer det att känns så skönt när det väl är över, en sak mindre att koncentrera sig på samtidigt som man har massa andra bollar i luften så att säga. Å heja mig som vann ett presentkort på 500 kronor på trafikskolans frågetävling på Facebook. Jag kan tydligen det här med bilens bromssystem. 

                    Facebook har uppdaterat sin look.... å jag måste säga att jag är lite besviken... den är så stel, tråkig och opersonlig. PLUS så har facebook själv bestämt vilka sidor jag inte gillar längre... så jag är inte så lite irriterad måste jag erkänna. GRRRRR!!!

                     Nä, nu måste jag nanna.... upp och plugga grekiska tidigt i morgon. Jag blir snart idiot på den här grekiska grammatiken. Ska bli skönt att läsa kyrko- och missionshistoria nästa termin.

                    Förresten så har jag fått en ny favoritbön... Franciskus bön, den är helt fantastisk! Den kommer att få vägleda mig i det arbete jag gör idag och i mitt framtida prästerliga arbete. För Er som inte har läst den än... gör det! Den är verkligen inspirerande. 

                    Lite smått chockad tittar jag ut genom fönstret och ser att världen utanför är helt vit... och snön mer eller mindre vräker ner från sidan. VEM har beställt det här vädret?? 
                    Nu är det ett allvarligt snack med Kung Bore som gäller. Kung Bore.. det är dags att åka hem nu! Å jag menar det på fullaste allvar. Jag behöver inte prova mer halkbana, det gjorde jag så det räckte i måndags och vinterväglag i största allmänhet har jag kört hela vintern så nu räcker det! Nu är det dags att hälsa vår och sommar välkommen.

                    Väldigt intressant föreläsning om kyrkomusiken och visning av Sofia Albertinas kyrkorgel igår. Det är rätt häftigt att jag nu när jag kommit en bra bit in i min utbildning kan relatera informationen vi fick på föreläsningen till den kunskap som jag har fått till mig på universitetet och på så sätt få en mycket större bild och kanske även på nått vis en större inblick av hur det var under just den tidsperioden som man pratar om. Fantastiskt kul och spännande! Me like! Jag är så glad att jag läser den här kursen. 

                    Suck... jag tror jag har gjort Kung Bore förbannad... det snöar ännu mer nu och sikten har försämrats avsevärt, snart kommer jag inte att se längre än till tomtgränsen. Ja ja, hundarna är i alla fall lyckliga... de älskar snö och jag får väl gå ner till tvättstugan och sätta fart med tvätten så jag slipper se eländet.

                    Så där ja, så var halkan avklarad och godkänd. Jag överlevde och bilen är fortfarande hel. Ska jag vara helt ärlig så var det kanske inte själva körningen på halkbanan som var det som jag var mest nervös inför. Utan det som hände innan det, när man får uppleva hur det är att krocka i 7 km/h och hur det känns att sitta i en bil som rullar runt och spelar död. "Krocktestet" var okej, även om det inte var någon högre hastighet så får man ju en rätt så bra inblick om vilka krafter som är i rörelse, slutsats: jag vill inte krocka!!

                     Sitta i en bil som under organiserade former rullar runt och spelar död var en annan femma,  fruktansvärt obehagligt... där måste jag erkänna att paniken faktiskt inte var långt borta. Gode Gud förbarma dig så jag aldrig någonsin kommer att behöva sitta i en bil som kommer att rulla runt och spela död! Slutsats: jag vill aldrig någonsin rulla runt och spela död igen!

                     Efter "rulla runt-upplevelsen" så var resten av körningen på halkbanan rena barnleken, helt underbart att man får sitta själv i bilen! Man kan ju koncentrera sig mycket bättre och på ett helt annat sätt, plus att jag kände mig mer avslappnad. Är det för att jag börjar lita mer och mer på mina kvaliteter som bilförare kanske? Trodde att jag skulle drabbas av lite panik om jag skulle få sladd, men den paniken uteblev helt. Det enda som rörde sig i huvudet var.. få stopp på bilen, bromsa!! Å det gjorde jag. Nemas problemas. Manöverdelen gick ockå bra, att ta sig upp och ner från plankan gick bra, och inga koner vältes när vi skulle manöverara oss mellan konerna. Parkeringen satt som en smäck också...
                     Inga större synpunkter på min körning till halkbanan heller... kändes riktigt bra. Nu känns det verkligen som om det inte alls är så långt kvar... tills jag verkligen får köra bil på egen hand utan skylt och handledare.  Woohoo!

                    Hann nästan inte komma hem innan det var dags att dra iväg till POSK´s årsmöte där det diskuterades allt möjligt... när jag kom hem så hade min söta mamma sparat kvällsmat till mig. Nu blir det till att kolla reprisen på the Big Bang theory innan jag tar en panodil och går och lägger mig... känner huvudvärken komma smygande efter en intensiv dag.
                     I morgon väntar grekiska-plugg och Lär känna din församling + Gudsprat och Livsprat på kvällen. Det ser jag fram emot.

                    Ja, jag har lite fjärilar i magen inför "halkan" alltså halk-körningen i morgon. Alla säger att det är jättekul och det är det säkert också, men jag kan inte låta bli att känna lite nervositet ändå. Men jag kommer säkert att ha roligt och det kommer att gå bra, andra har ju överlevt halkbanan så varför skulle inte jag??
                     Men det kommer att bli ett lite tufft schema i morgon... först halkan, sen be en bön om att kollektivtrafiken fungerar som den ska och hoppa på första bästa buss för att åka hem. Väl hemma så är det bara att gå rakt över vägen till den andra busshållplatsen för att bli hämtad och åka till POSKs årsmöte. Bli fotograferad.. till bilden som kommer att finnas på POSK Landskronas valsedel till kyrkovalet. 
                     Mitt i allt det här så ska jag försöka hinna äta nått, snygga till mig lite så jag inte kommer att skrämma bort väljarna, plugga, fixa pengar till medlemsavgiften till POSK och kanske eventuellt hinna andas lite också.

                   Från det ena till nått helt annat.... Mello igår.... vem kläckte idén om att en internationell jury skulle ha 50 procent makt över svenska Mello?? Tror man på fullaste allvar att andra länder som kommer att tävla mot oss i ESC, kommer att rösta fram det bästa svenska bidraget som då i sin tur kan komma att slå ut deras egna länders bidrag?? Tankevurpa delux SVT... gör om och gör rätt! 

                  Jag hoppas verkligen att Robin kommer att välja en annan outfit när det kommer till ESC, kläderna han hade var lite i det blekaste och tråkigaste laget. Fokus ska ligga på musiken, jag vet, och jag har inte nått emot låten och Robin egentligen. Lite mainstream och flickidol... men den kanske blir en landsplåga ändå. Tyvärr så känner jag att helhetsinstrycket blev lite blekt och intetsägande på nått vis. Men jag önskar Robin lycka till i ESC, det gör ju inget om vi vinner en gång till.

                   Det kommer ju att bli spännande och se hur den internationella juryn kommer att rösta när allt kommer till kritan och årets ESC - vinnare ska koras.

                  Nu blir det till att kasta sig i bingen och försöka sova några timmar innan det är dags att stiga upp och möta måndagmorgonen. Jag har tagit på mig lite andra projekt också... kanske inte var så smart med tanke på hur mycket jag har nu ändå på min tallrik. Men det är ju så roligt att ha nått att göra utöver att plugga nytestamentlig grekiska.

Natti natti!!

                    Världens mysigaste start på dagen idag... blåsigt och kallt ute och inne är brasan tänd i kaminen, jag sitter uppkrupen i soffan med en kopp kaffe och en bra bok och två mysvovvar som sällskap. Mycket pussar och svansviftningar... och så en och annan tupplur också förstås. Morgonen förflöt i ett skönt "slö lördags-tempo", ja resten av dagen har inte gått i så många knop den heller.

                    Lite pluggande har det blivit idag, men inte överdrivet jättemycket. Precis lagom så jag håller jämna steg med resten av kursen. Min nya bibel har också anlänt - Nya testamentet på grekiska... har öppnat boken och tittat lite i den med skräckblandad förtjusning. Det känns lite läckert att man kommer att ha en bibel på grekiska ståendes i bokhyllan... men jag hoppas att jag inte kommer att behöva använda den så där jättemycket efter det att denna termin är över.

                    Det är lite intressant egentligen att en kurs som anses vara betydande för prästutbildningen läggs på bara 30 hp... om jag får säga vad jag tycker så borde formalian allena ligga på 30 hp och så resten av texttolkningen på ytterligare  30 hp. Det känns lite grand som om man läser för tentan och inte för det kommande yrkeslivet nu när man måste pressa och pressa in kunskapen i en rasanda fart. Helst så vill man ju minnas lite av vad man har lärt sig även när kursen är slut.

                    För omväxlings skull så har jag läst skönlitteratur också idag, det hör inte direkt till vanligheterna numera att jag känner att jag har tid att läsa sånt, förutom på de längre loven från skolan då förstås. Å när den här terminen är slut så ska det inte vara några omtentor som ligger och skräpar efter... jag bara vägrar! I sommar ska jag njuta av att få jobba och göra nått helt annat än studera ett tag och de enda böckerna som ska läsas är skönlitteratur. Basta! Så när det börjar närma sig mitten på augusti så är det lagom att börja längta tillbaka till teologen och höstens kurser i kyrkohistoria och kyrkotraditioner... ska bli så spännande att läsa det! 

                     Nu viner vinden verkligen runt knutarna... kuling skulle det bli... men jag tror nog att detta är snäppet vassare, inte för att lyktstolparna liknar bananer än så länge men potential finns. Så nu blir det att läsa de sista 20 sidorna i min bok och sen blir det filmkväll med brorsan innan det är natti natti för idag.

                     För dem som inte har läst Kristina Ohlssons kriminalromaner och Jan Mårtensons Homan-deckare så vill jag bara upplysa om att Ni har missat nått. Helt underbara böcker! Rekommenderas varmt!